torka och linbanor

torka råder
hjärnan har överhettat och gått sönder så jag har inget att skriva om. ute börjar det också bli torrt och jag börjar frukta att en otrevlig symbios mellan mig och naturen kan omvandla min annars så allerta hjärna till ett litet ihopskrynklat russin. det är inte bra om det sker.

i väntan på mednaturensymbiosen känner jag att jag enbart kan sitta ner i en hörna och titta på omvärlden, utan att registrera vad som egentligen händer, för russinfieringen har redan påbörjat, tror jag.

vad händer med en blöt och sliskig tanke om den torkas? blir man en gammal grå tråkmåns eller framställs i själva verket ett superelexir? det kanske blir som så att man kan tänka flera tusen gånger fortare och är klar med allt innan man börjat.

- nä, jag orkar inte ta fler nobelpris i år, ring någon annan. morsning och goodbye.

men sen, när regnet kommer och allt återgår till det normala inträffar säkert den stora katastrofen. hjärnan sväller upp och med dess växande kommer också demonerna. man trillar ut för backen på stresskurvan fortare än en hemvandrande 18-åring äter upp en korv med bröd framåt nattkvisten. man blir ett medicinskt under av djup depression, placerad under den starkaste luppen för att ge orden avklädnad och visitation en ny innebörd.

sedan, när man är fullpumpad med antidepressiva medel, vodka och en längtan bort, då kommer försäkringskassan och säger att man inte alls är sjuk, för det är det som försäkringskassan är till för nu för tiden, och de är de som bestämmer har jag hört.

om allt detta skulle drabba mig bara för att jag inte har något att skriva om idag, då sjutton skall jag ta och skjuta ett par statliga tjänstemän precis som man gör i vilken amerikansk småstad som helst. sedan skall jag skylla på hjärntorkan och de soltorkade russinen de säljer, helt fritt och okontrollerat i våra butiker, och bli försatt på fri fot omedelbart.


surtemordet, en ny katastrof
det begicks ett mord utanför göteborg i en håla som heter surte. på den tiden när barna hedenhös och jag var barn fanns det ett glasbruk med en, för barn, intressant linbana. i övrigt har det inte hänt så mycket innan dubbelmordet för ett tag sedan.

det intressanta är inte fågeldammarna, för de är urtrista, där morden utfördes utan det faktum att polisen med jämna mellanrum griper nya människor som de puttar in i häktet, eller i varje fall tilldelar paragrafvrängare som betalas av oss medborgare.

först var det två kisar om åkte in på vatten och bröd och sedan har de fyllt på med ett par till under tidens gång. vad jag har börjat fundera på är om det möjligen kan vara så att de har lite plats över i häktet som de passar på att fylla upp nu inför sommaren? de kanske anställer personal efter beläggning och kajsa-stina kanske behöver lite extra timmar för den där semestern hon kanske skall åka på? jag säger inte att det är så, men kanske.

idag blev jag dock lite tveksam till denna vattentäta teori då de grep en kvinna som de senare släppte. va, skulle hon inte in på vatten och bröd? hur går det då med kajsa-stinas semester? oron spred sig i kroppen och mina empatiska tankar föll som hagel på kajsa-stinas släkt och vänner.

plötsligt spred sig lugnet i kroppen, det är ingen fara. hotell och då naturligtvis också häktet överbokar så klart! de hade helt enkelt inte plats för denna, den femte, i häktet. kajsa-stina har redan sitt på det torra eller bikinin i skrevet om hon skall sola.

men, tänk, om det är denna, den femte, som är den verkliga, stora skurken? kanske har man släppt en dubbelmördare på fri fot bara för att det var överbeläggning på hotell häktet i göteborg. kan ni se vad jag ser? ytterligare en potentiell polisskandal är på uppseglande.

ena året går hagamannnen fri för att han är för vanlig. nästa är det den femte som går fri för att det var för fullt. detta är inte bra polisen.

- idag står det allt 1-1 mellan polisen och oss andra.