det var en tjomme vid namn bob maclaren som var i benidorm för att se vad gamlingarna egentligen gjorde med sina liv i sol och värme. allt eftersom programtiden förlöpte kände jag hur jag sjönk allt djupare ner i min fåtölj samtidigt som åldrandet galopperade i mina redan trötta celler. det var riktigt otäckt att se dessa gamla medborgare slänga bort sin sista tid med squaredance och bingo. orsaken till min egna hastiga åldringsprocess var att jag inte orkade resa mig upp och stänga av skiten utan var tvungen att sitta kvar som i trans. jag är både skakad och rörd vid det här laget och har svårt att få fingrarna till att utföra sin tangentbordsdans.
städer som benidorm skall bombas och asfalteras utan dröjsmål, för allas skull, eftersom det inte är meningen att gamlingar skall äga. gamlingar skall sitta i ett hörn, ge bort sina sista pengar till barnbarnen och vänta på döden så värdigt som möjligt (detta gäller gamlingar som bor i benidorm och på liknande platser).
klipphoppare är fiskmåsar i förklädnad
sedan var det dags för klipphoppare. vad som över huvud taget kan få dessa individer till att hoppa som flygekorrar utan mellanhud var totalt okänt för mig ända tills en av dem öppnade munnen.
- det är som att flyga, man känner sig som en fiskmås men drömmer försvinner när man slår i vattenytan.
de är med andra ord totalt galna. vem i hela världen skulle vilja känna sig som en fiskmås i två sekunder för att sedan kanske dunka huvudet i havsbotten? låt dem hoppa en efter en när det är lågvatten så att vi en gång för alla blir av med dessa tokar. vill de ha ögonbindel så är det okej för mig.
sportfiske är kubapropaganda
ett fiskeprogram som bygger på att en halvfjantig och naiv engelsman färdas runt i en lada med drivare. växelvis pratade han om maskar och fiskar i storlek med sardindvärgar för att i nästa andetag berätta lite om någon frihetskämpe och fördelen med att ligga under handelsblockad så att man inte har haft möjlighet att förstöra naturen med konstgödsel. herre mina gudar, var skall detta sluta tänkte jag?
joho ni goda medborgare det skall jag nu berätta. det hela slutade med tarponfiske och det är väl inte fel om det nu inte hade varit för att denna konstant babblandes dåre till programledare började titta ut över vattnet i ett försök att prata till sig fisken.
- kom nu då, kom till pappa, kom nu då...
det är ett rent hån mot det stolta tarponsläktet att fastna på den grabbens krok. livets nederlag gånger två eftersom han släpper tillbaka alla fiskar så att hela släkten och alla andra tarponer också för den delen kan håna honom resten av livet. vore jag tarpon med den gubben i närheten hade jag tagit mitt fiskliv av daga utan dröjsmål, bara för att vara på den säkra sidan.
bättra vore om vi skjuter den naive och låter tarponen leva ett liv utan konstant ångest inför varje måltid.
eder m.x: som faktiskt har blivit lite äldre idag